1.1 Ekonomi som ämne
Du får en grundläggande bild av ekonomi som sätt att tänka, val under knapphet, alternativkostnad och incitament. De centrala aktörerna, hushåll, företag, offentlig sektor och utland, sätts in i en enkel helhetsbild.

1.2 Modeller, källor, studier och yrkesvägar
Du lär dig vad modeller och data betyder i ekonomi, hur du läser enkel statistik och bedömer källor och evidens. Vi går igenom hur du kan följa ekonomi och marknad i media och forskning samt typiska studie- och yrkesvägar för en marknadsanalytiker.

2.1 Redovisningens grunder
Vad redovisning är, vilka rapporter som används och hur de hänger ihop genom redovisningsekvationen. Begrepp som tillgång, skuld, eget kapital, intäkt och kostnad kopplas till dubbel bokföring och T-konton.

2.2 Baskontoplan och flöde
Hur baskontoplanen är uppbyggd, hur kontonummer och kontosträng används och hur poster placeras för att rapporter ska bli begripliga. Kedjan från affärshändelse till verifikation, journal, huvudbok och rapport samt krav på verifikationer och intern kontroll.

2.3 Löpande bokföring
Den praktiska hanteringen av löpande bokföring med kund- och leverantörsreskontra, löner, avstämningar samt inköps- och försäljningsflöden. Fokus på god redovisningssed i vardagen och spårbarhet mellan system och huvudbok.

2.4 Moms i den löpande bokföringen
Grunderna i moms och hur utgående och ingående moms bokförs vid försäljning och inköp. Enkel genomgång av momsregler för svenska transaktioner, EU-handel och handel utanför EU, kopplat till konton, rapportering, avstämning och vanliga fel.

3.1 Affärsmöjlighet och kundproblem
Kundernas situation och beteenden används som startpunkt för att hitta affärsmöjligheter. Du tränar på att formulera skarpa kundproblem som underlag för analys och utveckling.

3.2 Värdeerbjudande och lösningslogik
Värdeerbjudandet bryts ned i kundnytta, leveranssätt och skillnad mot alternativen. Du ser hur en lösning måste hänga ihop för att uppfattas som tydlig och genomtänkt.

3.3 Affärsmodell och intäktsmodeller
Intäkter, kostnader, resurser, samarbeten och kanaler sätts ihop till en hel affärsmodell. Tyngdpunkten ligger på hur olika val påverkar lönsamhet och handlingsutrymme.

3.4 Validering, experiment och pilot
Idéer testas stegvis genom experiment, prototyper och piloter. Vi fokuserar på vilka antaganden som ska testas, vilka data som behövs och hur resultaten används för att justera inriktningen.

3.5 Realiseringsplan och uppföljning
Från test till genomförandeplan, med lanseringsupplägg, resurser och tidplan. Ekonomisk uppföljning kopplas till tydliga beslutspunkter för att fortsätta, pausa eller avsluta en satsning.

4.1 Marknadsföringens plats i företagsekonomi
Marknadsföring placeras i relation till värdeskapande, erbjudanden och kundnytta. Du ser hur företag möter konsumenter, industrikunder och mellanled i olika marknadstyper.

4.2 Marknad och köpbeteende
Hur omvärlds- och marknadsinformation samlas in och används. Konsumentbeteende och organisationsköp på industrimarknader förklaras för att förstå drivkrafter bakom beslut.

4.3 STP, kärnan i marknadsföring
Segmentering, målmarknad och positionering som grundlogik. Du lär dig hur företag väljer var de vill konkurrera och hur de vill uppfattas jämfört med alternativ.

4.4 Marknadsmixen
Hur produkt, tjänst, varumärke, pris, kanalval och kommunikation formas till ett samlat erbjudande. Personlig försäljning, kundkontakt, upplevelse och leveranskvalitet kopplas till kundens värdeupplevelse.

4.5 Planering och uppföljning
Hur en marknadsföringsplan och budget byggs upp och hur enklare undersökningar kan stödja besluten. Prognoser, efterfrågebedömning, klagomålshantering och kundvård kopplas till löpande uppföljning.

5.1 Strategisk marknadsföring
Marknadsföring kopplas till affärsstrategi, konkurrensposition och långsiktiga val. Fördjupad segmentering, målgruppsval, positionering samt portfölj- och livscykelperspektiv används för att strukturera marknadsarbetet.

5.2 Kund- och relationslogik
Relationer, lojalitet och värdeskapande över tid betonas för både kund och leverantör. Servicekvalitet, retention, B2B-marknadsföring och affärsrelationer används för att analysera återkommande affärer.

5.3 Fördjupad marknadsmix och kanalstyrning
Fördjupning i produkt- och tjänsteutveckling, prissättning och kanalval. Kanalrelationer, integrerad kommunikation, säljorganisation och key account management sätts in i ett styrningsperspektiv.

5.4 Mätning och analys
Hur kampanjer, aktiviteter och kundrelationer kan följas upp och analyseras. Enkäter, intervjuer, enklare analysmetoder och mått på kundlönsamhet kopplas till ekonomiskt resultat.

5.5 Marknader och kontexter
Hur marknadsföring anpassas till internationella marknader, industriella värdekedjor, tjänsteföretag och offentlig eller idéburen verksamhet. Fokus ligger på ekonomiska konsekvenser, inte på policy eller systemfrågor.

5.6 Marknadsföring som styrningsfråga
Market orientation och intern förankring. Resurser, budgetar, koncernstruktur och samordning mellan marknad, försäljning och produktutveckling binds ihop.

5.7 Avancerad kund- och värdestyrning
Analys av kundlönsamhet och segmentportfölj på övergripande nivå. Lojalitetsprogram, återköpsstrategier och prissättning vid återkommande affärer används för att styra värde över tid.

5.8 Varumärke och erbjudande i komplexa marknader
Varumärkesarkitektur med huvud- och undervarumärken. Positionering på mogna och prispressade marknader, samutveckling med kunder eller återförsäljare samt tjänste- och servicebaserad differentiering.

5.9 Kanaler, partners och ekosystem
Styrning av kanaler, multikanal och omnikanal utan tekniskt fokus. Partner- och återförsäljarrelationer, marknadsplatser, mellanled och B2B-nätverk som del av bredare ekosystem.

5.10 Uppföljning och rapportering till ledning
Hur marknadsföringsinsatser kopplas till nyckeltal, försäljning, kapacitetsutnyttjande och ekonomiskt resultat. Plan–utfall-analyser och beslutsunderlag för ledning och styrelse.

6.1 Metod, modeller och komparativ statik
Ekonomiska modeller, jämviktsbegrepp och marginalanalys som centrala verktyg. Elasticiteter, skift i kurvor och tolkning av diagram används för att förstå hur marknader reagerar.

6.2 Konsumentteori, grunder
Preferenser, budgetrestriktion och valet av optimal konsumtion. Efterfrågefunktioner härleds och inkomst- respektive substitutionseffekter förklarar hur ändringar slår mot efterfrågan.

6.3 Producentteori, grunder
Hur företag omvandlar insatser till produktion och hur kostnader uppstår på kort och lång sikt. Produktionsfunktioner, kostnadsfunktioner och kostnadsminimering kopplas till utbudsbeslut.

6.4 Konkurrens och jämvikt
Företags- och branschjämvikt på kort och lång sikt i en konkurrensmarknad. Nollvinst på lång sikt, inträde/utträde och justeringsprocesser används för att belysa effektivitet.

6.5 Välfärdsanalys och policyingrepp
Konsument- och producentöverskott som mått på välfärd. Skatter, subventioner, kvoter, prisregleringar och enkla marknadsmisslyckanden analyseras i partiell jämvikt.

7.1 Ekonomistyrningens grunder
Vad ekonomistyrning är och hur den hänger ihop med strategi och det operativa arbetet. Roller för chefer, linjeorganisation och controllers tydliggörs.

7.2 Kostnadslogik, spårbarhet och prestationsmätning
Hur kostnader beter sig och kopplas till produkter, tjänster, projekt och andra objekt. Direkta och indirekta kostnader samt finansiella och operativa prestationsmått, inklusive balanserat styrkort.

7.3 Kalkylering för grundnivå
Självkostnadskalkyl, påläggssatser, order- och processkalkyler samt bidragskalkylering. Hur kalkyler byggs upp, vilka antaganden som görs och hur kapacitetsbegränsningar påverkar tolkningen.

7.4 Planering och samlad styrlogik
Budgetens roll som plan, mandat och styrmedel. Top-down- och bottom-up-angreppssätt, koppling till kapacitet, nyckeltal, rimlighetstester och dokumentation av antaganden.

8.1 Finansiell logik och tidsvärde
Finansiering som studium av betalningsströmmar över tid. Pengars tidsvärde, olika räntedefinitioner och periodisering som grund för finansiell logik.

8.2 Finansmatematik
Beräkningar av nuvärde, slutvärde, ränta-på-ränta och annuiteter. Amorteringsplaner, lånekonstruktioner, inflation och real ränta kopplas till finansiella beslut.

8.3 Investeringskalkyler
Hur investeringar översätts till kassaflöden. Nuvärdemetod, internränta och payback-varianter används för att bedöma lönsamhet och jämföra projekt.

8.4 Avkastning och risk, grund
Avkastning per period, genomsnittlig avkastning och spridning som riskmått. Riskfri ränta och riskpremie används för att förstå relationen mellan risk och förväntad avkastning.

8.5 Finansiella tillgångar och kalkylränta
Genomgång av räntor, aktier och andra finansiella tillgångar. Kassaflöden och avkastning kopplas till hur marknadsräntor används som kalkylräntor i investeringsbeslut.

9.1 Organisation i företagsekonomisk kontext
Företaget som organiserad verksamhet med mål, strategi och strukturer. Omvärld, krav och intressenter används för att visa vilka ramar marknadsanalytikern verkar inom.

9.2 Klassiska utgångspunkter för organisering
Klassiska teorier från Taylor, Fayol, Weber och Human Relations-skolan. Skillnader mellan effektivitet, regler, administration och sociala faktorer som historisk bakgrund.

9.3 Struktur och samordning i praktiken
Hur arbetsdelning, ansvarsfördelning och formella strukturer byggs upp. Organisationsformer, samordningsmekanismer, roller och befogenheter kopplas till hur vardagen organiseras.

9.4 Människan och arbetsgruppen
Individens motivation, arbetsinnehåll och upplevelse av arbetet. Grupprocesser, konflikter, kommunikation och grundläggande ledarskapsformer.

9.5 Kultur, förändring och ansvar i organisationer
Organisationskultur, förändringsarbete och ansvar för arbetsmiljö, delaktighet och kompetens. Etiska överväganden och hållbarhet kopplas till hur verksamheter organiseras och utvecklas över tid.