1.1 Ekonomi som ämne
Du får en grundläggande bild av ekonomi som sätt att tänka, val under knapphet, alternativkostnad och incitament. De centrala aktörerna, hushåll, företag, offentlig sektor och utland, sätts in i en överskådlig helhetsbild.

1.2 Modeller, källor, studier och yrkesvägar
Du lär dig vad modeller och data betyder i ekonomi, hur du läser enkel statistik och bedömer källor och evidens. Du får också en orientering kring hur du kan följa ekonomi i media och vilka studie- och yrkesvägar som är vanliga för en junior redovisningsekonom.

2.1 Redovisningens grunder
Genomgång av vad redovisning är, vilka rapporter som används och hur de hänger ihop genom redovisningsekvationen. Begrepp som tillgång, skuld, eget kapital, intäkt och kostnad kopplas till dubbel bokföring och T-konton.

2.2 Redovisningsprinciper och god sed
Översikt av centrala redovisningsprinciper och vad god redovisningssed innebär i praktiken. Fokus på hur principerna påverkar arbetet i vardagen för en junior redovisningsekonom.

2.3 Baskontoplan och flöde
Hur baskontoplanen är uppbyggd, hur kontonummer och kontosträng används och hur poster placeras för att rapporterna ska bli begripliga. Kedjan från affärshändelse till verifikation, journal, huvudbok och rapport samt kraven på dokumentation och intern kontroll.

3.1 Löpande bokföring i praktiken
Den praktiska hanteringen av löpande bokföring med fokus på kund- och leverantörsreskontra, löner, avstämningar och flöden för inköp och försäljning. Olika bokföringsmetoder och hur du skapar stabil, spårbar redovisning.

3.2 Moms i den löpande bokföringen
Grunderna i moms, hur utgående och ingående moms bokförs vid försäljning och inköp. Enkla momsregler för svenska transaktioner, EU-handel och handel utanför EU och hur detta kopplas till konton, rapportering och typiska fel.

4.1 Introduktion till bokslut
Årsredovisningen som rapportpaket: resultat, balans, noter och koppling bakåt till verifikationer och räkenskapsår. Syfte, användare, lagar och de centrala myndigheterna runt företaget.

4.2 Regelverk K1, K2 och K3
Hur regelverken K1, K2 och K3 hänger ihop med årsredovisningslagen och Bokföringsnämnden. Skillnader i innehåll, principer och uppställningsformer samt hur regelverksval påverkar nyckeltal och noter.

4.3 Regelverk och policy – K3 som huvudspår
Hur K3 tillämpas i årsredovisningar, från principer och uppställningar till noter. K3-blocken för intäkter, leasing, immateriella tillgångar, nedskrivningar och finansiella instrument sätts i relation till K2:s förenklingsregler och centrala IFRS-standarder.

5.1 Avstämningar inför bokslut
Hur du bygger en strukturerad avstämningsplan. Likvida medel, intäkter, kundfordringar och leverantörsflöden stäms av mot externa underlag, reskontror och efterföljande period för att säkra cut-off och spårbarhet.

5.2 Värderingar i bokslut
De viktigaste värderingsfrågorna: lager, pågående arbeten, materiella och immateriella tillgångar samt finansiella instrument. Nedskrivningar, leasing och riskupplysningar hanteras utifrån K3:s principer och krav på dokumentation.

5.3 Bokslutsdispositioner
Periodiseringsfonder, överavskrivningar och koncernbidrag som pusselbitar mellan redovisat och skattemässigt resultat. Effekter på eget kapital, uppskjuten skatt och upplysningskrav sätts in i en praktisk bokslutslogik.

5.4 Skatt i bokslutet
Stegen från resultat före skatt till aktuell och uppskjuten skatt. Temporära skillnader, underskottsavdrag, ränteavdragsbegränsningar och osäkra skattepositioner kopplas till deklaration, balansposter och noter.

5.5 Upprättande och inlämning av årsredovisning
Hur årsredovisning och företagsdeklaration planeras, produceras och lämnas in digitalt. Struktur för förvaltningsberättelse, notpaket, kassaflödesanalys och förändring i eget kapital samt kontrollmoment och arkivering.

6.1 Momsdeklaration och avancerad moms
Hur momsflöden speglas i huvudbok, momsdeklaration och periodisk sammanställning. Blandad verksamhet, investeringsvaror, omvänd skattskyldighet, EU- och tredjelandshandel, e-handel och plattformar, med fokus på praktiska konsekvenser för redovisning och rättelser.

6.2 Kassaflödesanalys
Krav på kassaflödesanalys enligt K3 och IFRS och var underlagen hämtas. Indirekt och direkt metod, rörelsekapitalmoduler, klassificering av betalningsströmmar samt hur förändringen i likvida medel över tid analyseras.

7.1 Koncernredovisning – från noll till grund
När koncernredovisning krävs och hur kontrollbegreppet tolkas. Förvärvsmetoden, goodwill, innehav utan bestämmande inflytande (NCI), konsolideringsprocessen och eliminering av interna poster fram till en komplett koncernresultat- och balansräkning.

7.2 Koncernredovisning – fördjupning och uppskjuten skatt
Successiva förvärv, partiella avyttringar, intresseföretag, joint ventures och utländska dotterbolag. Goodwill efter förvärv, internvinster i tjänster, uppskjuten skatt i olika justeringar och koncernens eget kapital kopplas till styrnings- och kvalitetsfrågor.

8.1 Organisation i företagsekonomisk kontext
Företaget som organiserad verksamhet med mål, strategi och strukturer. Omvärld, krav och intressenter används för att visa vilka ramar organisationen verkar inom.

8.2 Klassiska utgångspunkter för organisering
Grundläggande teorier från Taylor, Fayol, Weber och Human Relations-skolan. Skillnaderna mellan effektivitet, regler, administration och sociala faktorer som historiska utgångspunkter för dagens organisering.

8.3 Struktur och samordning i praktiken
Hur arbetsdelning, ansvarsfördelning och formella strukturer byggs upp i företag. Organisationsformer, samordningsmekanismer, roller, befogenheter och enkel verksamhetsstyrning kopplas till vardagen.

8.4 Människan och arbetsgruppen
Individens motivation, arbetsinnehåll och upplevelse av arbetet. Grupprocesser, konflikter, kommunikation och grundläggande ledarskapsformer kopplas till hur arbetet faktiskt fungerar i praktiken.

8.5 Kultur, förändring och ansvar i organisationer
Organisationskultur, förändringsarbete och ansvar för arbetsmiljö, delaktighet och kompetens. Etiska överväganden och hållbarhet knyts till hur verksamheter organiseras och utvecklas över tid.

9.1 Ekonomistyrningens grunder
Översikt av vad ekonomistyrning är, hur den hänger ihop med strategi och operativt arbete. Roller för chefer, linjeorganisation och controllers och vilken roll redovisning spelar i styrningen.

9.2 Kostnadslogik, spårbarhet och prestationsmätning
Hur kostnader beter sig och kopplas till produkter, tjänster, projekt och andra objekt. Skillnad mellan direkta och indirekta kostnader och hur finansiella och operativa prestationsmått, inklusive balanserat styrkort, används.

9.3 Kalkylering för grundnivå
Självkostnadskalkyl, påläggssatser, order- och processkalkyler samt bidragskalkylering. Hur kalkyler byggs upp, vilka antaganden som görs och hur kapacitet och begränsande resurser påverkar besluten.

9.4 Planering och samlad styrlogik
Budgetens roll som plan, mandat och styrmedel. Top-down- och bottom-up-angreppssätt, koppling till kapacitet och nyckeltal samt hur antaganden dokumenteras och kvalitetssäkras.