1.1 Ekonomi som ämne
Översikt av ekonomi som tänkande, val under knapphet, alternativkostnad och incitament. Mikro och makro kopplas till hur företag och samhälle fungerar.

1.2 Modeller, källor och yrkesvägar
Genomgång av modeller, data och statistik i ekonomi. Skillnaden mellan forskning och debatt, samt typiska studie- och karriärvägar inom ekonomi och finans.

1.3 Affärsmöjlighet och kundproblem
Hur kundens situation och beteende används för att hitta affärsmöjligheter. Träning i att formulera tydliga kundproblem som grund för analys och affärsutveckling.

1.4 Värdeerbjudande och lösningslogik
Nedbrytning av värdeerbjudandet i kundnytta, leveranssätt och differentiering. Fokus på hur en lösning måste hänga ihop för att uppfattas som logisk och attraktiv.

1.5 Affärsmodell och intäktsmodeller
Intäkter, kostnader, resurser, samarbeten och kanaler sätts samman till en hel affärsmodell. Olika intäktsmodeller kopplas till lönsamhet och flexibilitet.

1.6 Validering, experiment och pilot
Hur idéer testas stegvis genom experiment, prototyper och piloter. Vilka antaganden som ska testas, vilka data som behövs och hur resultat används.

1.7 Realiseringsplan och uppföljning
Från test till genomförandeplan, med lansering, resurser och tidplan. Ekonomisk uppföljning kopplas till beslutspunkter för att fortsätta, pausa eller stoppa satsningar.

1.8 Erbjudandeportfölj och prioritering
Flera erbjudanden ses i portföljperspektiv. Vilka satsningar som ska skalas, hållas stilla eller fasas ut utifrån potential och risk.

1.9 Paketering och intäktsmodell på portföljnivå
Hur erbjudanden kombineras, nivåindelas och paketeras för olika kundsegment. Jämförelse av pris- och intäktsmodeller på portföljnivå.

1.10 Marknadsinträde och etableringsstrategier
Analys av nya marknader, inträdesvägar, konkurrens och partnerskap. Tidiga etableringar används för att lära och justera strategi.

1.11 Skalning av leverans och kapacitet
Hur processer, kapacitet och operativa risker påverkas när volymen ökar. Fokus på skalbarhet utan att tappa kvalitet.

1.12 Affärscase och beslutsgrindar
Byggande av affärscase med antaganden, scenarier och känslighetsanalys. Beslutsgrindar används för mer strukturerade investerings- och satsningsbeslut.

2.1 Ekonomistyrningens grunder
Översikt av ekonomistyrning, kopplingen till strategi och operativt arbete. Roller för chefer, linjeorganisation och controllers.

2.2 Kostnadslogik, spårbarhet och prestationsmätning
Hur kostnader beter sig och kopplas till produkter, projekt och enheter. Finansiella och operativa nyckeltal, inklusive balanserat styrkort.

2.3 Kalkylering – grundnivå
Självkostnadskalkyl, påläggssatser, order- och processkalkyler samt bidragskalkylering. Hur antaganden, kapacitet och flaskhalsar påverkar tolkning.

2.4 Planering och samlad styrlogik
Budget som plan, mandat och styrmedel. Top-down och bottom-up jämförs, med fokus på nyckeltal, rimlighetstester och dokumentation av antaganden.

3.1 Finansiell logik och tidsvärde
Finansiering som betalningsströmmar över tid. Pengars tidsvärde, räntedefinitioner och periodisering som grund för finansiella beslut.

3.2 Finansmatematik
Nuvärde, slutvärde, ränta-på-ränta och annuiteter. Amorteringsplaner, lån, inflation och real ränta används i praktiska exempel.

3.3 Investeringskalkyler
Hur investeringar översätts till kassaflöden. Nuvärdemetod, internränta och payback-varianter för att bedöma lönsamhet.

3.4 Avkastning och risk – grund
Avkastning per period, genomsnittlig avkastning och spridning som riskmått. Riskfri ränta och riskpremie som byggstenar.

3.5 Finansiella tillgångar och kalkylränta
Genomgång av räntor, aktier och andra tillgångsslag. Hur marknadsräntor används som kalkylräntor i investerings- och värderingsbeslut.

3.6 Fördjupade investeringsbeslut
Mer komplexa kassaflöden, restvärden och olika projektlivslängder. Rangordning, återinvestering och metodproblem.

3.7 Kapitalkostnad och avkastningskrav
Uppbyggnad av avkastningskrav från riskfri ränta och marknadsriskpremie. Eget kapital, WACC och användning i värdering.

3.8 Analys och beslut
Känslighetsanalys, scenarier och kapitalransonering. Efterkalkyler kopplar utfallet tillbaka till ursprungliga antaganden.

4.1 Värdering av finansiella instrument
Värdering av obligationer med olika kuponger och löptider. Duration och ränterisk, samt grundläggande aktievärdering med utdelning och multiplar.

4.2 Portfölj och risk/avkastning
Hur avkastning och risk förändras när tillgångar kombineras. Kovarians, diversifiering, effektiva portföljer och systematisk risk.

4.3 Avancerad portföljteori och optimering
Effektiva fronter, tangency-portfölj och optimering under begränsningar. Hur portföljer designas utifrån mål och restriktioner.

4.4 Riskmätning och VaR
Volatilitet på nedsidan och Value at Risk som riskmått. Parametrisk, historisk och simulerad VaR samt portfölj-VaR och riskbudgetering.

4.5 Avancerad aktie- och företagsvärdering
Flerfasiga utdelningsmodeller och kassaflödesvärdering. WACC, APV och multipelvärdering kopplas till finansieringsstruktur.

4.6 Derivat och finansiell riskhantering
Grunder i terminer, futures och optioner. Hedgingstrategier, säkringsgrad, ränterisk, duration och konvexitet.

4.7 Internationell finans och prestationsmätning
Valutaterminer, täckt ränteparitet och investeringar i flera valutor. Sharpe-kvot, Treynor-mått och alfa för att utvärdera portföljer och förvaltning.

5.1 Nationalräkenskaper och prisnivå
Hur BNP, prisnivå och inflation mäts. Konjunkturindikatorer, BNP-gap och sektorsflöden som grund för lägesbild.

5.2 Varumarknaden – Keynesianska korset
Enkel modell för aggregerad efterfrågan i sluten ekonomi. Jämvikt, multiplikatorer, skatter, transfereringar och chocker.

5.3 Penningmarknaden och ränta
Definition av pengar, penningmängd och efterfrågan. Centralbankens balansräkning, penningutbud och räntesättning.

5.4 IS–LM och kort sikt i sluten ekonomi
Varu- och penningmarknad kopplas ihop i IS–LM. Effekter av finans- och penningpolitik samt modellens begränsningar.

5.5 AS–AD och introduktion till arbetsmarknad
Samspelet mellan aggregerat utbud och efterfrågan. Prisnivå, inflation, output-gap och en enkel bild av arbetsmarknaden.

5.6 Finanspolitik i sluten och öppen ekonomi
Mål, ramverk och automatiska stabilisatorer. Multiplikatorer, statsskuldens dynamik och skillnader mellan sluten och öppen ekonomi.

5.7 Penningpolitik och transmissionskanaler
Inflationsmål, styrränta och räntebana. Transmissionskanaler via ränta, kreditmarknad och växelkurs, inklusive okonventionella verktyg.

5.8 Phillipskurva och förväntningar
Relationen mellan inflation och arbetslöshet. Förväntningar, NAIRU, utbuds- och efterfrågechocker samt kostnaden för de-inflation.

5.9 Öppen ekonomi – Mundell–Fleming
Utvidgad IS–LM-modell för öppen ekonomi. Fast och flytande växelkurs, ränteparitet och policyanalys i små öppna ekonomier.

6.1 Tillväxtteori I – Solow
Solowmodellen med produktionsfunktion, kapitalackumulation och steady state. Befolkningstillväxt, teknisk utveckling och konvergens.

6.2 Nykeynesisk grund (NK)
Intertemporal IS, nykeynesisk Phillipskurva och enkel penningpolitisk regel. Nollräntegräns, likviditetsfälla och DSGE-ramverk på översiktsnivå.

6.3 Policytrovärdighet och regler
Tidsinkonsistens och trovärdighetsproblem i ekonomisk politik. Regler kontra diskretion, rykte, institutioner och samspelet mellan finans- och penningpolitik.

6.4 Finansiella friktioner och konjunkturer
Hur finanssektorn förstärker konjunkturer. Kreditkanaler, finansiell accelerator, skulddeflation, balansrecession och makrotillsyn.

6.5 Tillväxtteori II – endogena modeller
Modeller där tillväxten skapas inom systemet, via kapital, kunskap och idéer. AK-modell, Romer, learning-by-doing och policyimplikationer.

6.6 Krisdynamik i öppen ekonomi
Valuta- och finanskriser i öppen ekonomi. Plötsliga stopp, spridningskanaler via handel, finans och förtroende samt policyrespons och återhämtning.