Hem / Kurser / Alla Kurser / Junior redovisningsekonom

Alla Kurser

Junior redovisningsekonom

Utbildningen ger dig praktiska kunskaper för att arbeta självständigt med bokföring, avstämningar, periodiseringar och bokslutsförberedelser.

✓
Arbeta självständigt med löpande bokföring och kontering
✓
Göra periodiseringar av intäkter och kostnader korrekt
✓
Stämma av balansposter – kassa, bank, fordringar och skulder
✓
Förbereda underlag och checklista inför bokslutsarbete
✓
Hantera moms och stämma av mot momsrapporten
✓
Använda ekonomisystem för redovisning och rapportering

🎯

Studera helt online i din egen takt – kombinera med jobb eller andra åtaganden utan fasta schema.

Praktisk erfarenhet

⚡

Övningar kopplade till verkliga arbetsuppgifter med löpande handledning av Pontus Gustafsson.

Direkt tillämpbar kunskap

💡

Du får kunskaper du kan använda direkt i arbetet, med fokus på verkliga situationer och ekonomiska flöden.

Stärker din yrkesprofil

🏆

Efter avslutad utbildning får du en certifiering som bekräftar din kompetens och gör dig mer attraktiv på arbetsmarknaden.

Pontus Gustafsson

23 715 kr

Kursavgift

🎓 CertifieringCertifierad junior redovisningsekonom

💻 UtbildningssättDistans

⏱ StudietidFlexibel – ca 10 veckor vid heltidsstudier

📅 Startdatum 1:e och 15:e varje månad

📍 Ort Distans

💳 DelbetalningUpp till 24 månader

Anmäl dig nu →

🛡️

Säker utbildning. Trygg investering.Betala tryggt med faktura eller delbetalning.

📈

FramtidsutsikterVad kan du jobba med efter kursen?

Lönespann30 000–48 000 kr/månper månad

EfterfråganHögpå arbetsmarknaden

Möjliga yrkesroller

Junior redovisningsekonomEkonomiassistentBokförareRedovisningsassistentFaktureringsadministratör

Efterfrågan på redovisningsekonomer är stabil eftersom företag behöver kompetens inom bokföring, bokslut och ekonomisk rapportering. Rollen ger goda utvecklingsmöjligheter inom ekonomi och redovisning.

Om utbildningen

Redovisning är en av företagets viktigaste funktioner. Korrekt bokföring, väl genomförda avstämningar och tillförlitliga ekonomiska rapporter är grunden för att verksamheten ska kunna fatta rätt beslut och uppfylla lagstadgade krav. Som junior redovisningsekonom arbetar du med den löpande redovisningen och säkerställer att företagets ekonomiska information är korrekt, aktuell och användbar.

Utbildningen Junior Redovisningsekonom ger dig praktiska kunskaper inom bokföring, redovisning, moms, periodiseringar, avstämningar och bokslutsförberedelser. Du lär dig hur ekonomiska flöden hanteras i praktiken och hur redovisningen fungerar som grunden för företagets ekonomiska styrning.

Studierna sker helt på distans och i din egen takt. Genom videolektioner, praktiska övningar, verklighetsnära case, kunskapstester och handledning utvecklar du steg för steg den kompetens som krävs för att arbeta professionellt med redovisning och ekonomiadministration.

Under utbildningen får du först en stabil grund inom bokföring, redovisning och ekonomiska rapporter. Du lär dig hur affärshändelser registreras, hur kontoplaner används och hur ekonomiska rapporter byggs upp.

En central del av utbildningen handlar om löpande bokföring och momsredovisning. Du lär dig att hantera kund- och leverantörsreskontra, moms, löpande transaktioner och ekonomiska avstämningar på ett korrekt och effektivt sätt.

Utbildningen omfattar även bokslutsarbete och periodiseringar. Du får kunskap om hur intäkter och kostnader periodiseras, hur balansposter stäms av och hur underlag inför bokslut tas fram.

Du utvecklar också kunskaper inom ekonomisystem, ekonomisk rapportering och ekonomisk analys. Du lär dig att förstå sambandet mellan bokföring, redovisning och ekonomisk styrning.

För att ge dig en bred ekonomisk förståelse innehåller utbildningen även ekonomistyrning, kalkylering och verksamhetsförståelse. Du får förståelse för hur redovisningen används som beslutsunderlag i verksamheten.

Genom praktiska uppgifter arbetar du med verklighetsnära redovisningssituationer där du får träna på kontering, momsredovisning, kontoavstämningar, bokslutsarbete och ekonomisk rapportering.

Efter varje modul genomför du tester och inlämningsuppgifter som säkerställer att du kan omsätta teorin i praktiken. Utbildningen avslutas med en praktisk examination där du visar att du behärskar redovisningens centrala arbetsuppgifter.

Efter godkänt resultat erhåller du certifieringen Certifierad Junior Redovisningsekonom.

Efter utbildningen kommer du att kunna:

✓
Arbeta självständigt med löpande redovisning och ekonomiadministration enligt gällande regelverk och branschpraxis.
✓
Hantera centrala redovisningsprocesser såsom bokföring, momsredovisning, avstämningar och periodiseringar med hög noggrannhet.
✓
Stödja boksluts- och rapporteringsarbetet genom att förbereda underlag, hantera anläggningstillgångar och säkerställa korrekt dokumentation.

✓
Förstå och analysera ekonomisk information för att bidra till uppföljning, kontroll och verksamhetsstyrning.
✓
Arbeta effektivt i moderna ekonomisystem och skapa strukturerade ekonomiska sammanställningar och rapporter.
✓
Utveckla den kompetens som efterfrågas inom redovisning och ekonomi för att bidra professionellt till organisationens ekonomifunktion.

Kursinnehåll

Modul 1: Löpande redovisning i praktiken

1.1 Ekonomi som ämne
Du får en grundläggande bild av ekonomi som sätt att tänka, val under knapphet, alternativkostnad och incitament. De centrala aktörerna, hushåll, företag, offentlig sektor och utland, sätts in i en överskådlig helhetsbild.
1.2 Modeller, källor, studier och yrkesvägar
Du lär dig vad modeller och data betyder i ekonomi, hur du läser enkel statistik och bedömer källor och evidens. Du får också en orientering kring hur du kan följa ekonomi i media och vilka studie- och yrkesvägar som är vanliga för en junior redovisningsekonom.

2.1 Redovisningens grunder
Genomgång av vad redovisning är, vilka rapporter som används och hur de hänger ihop genom redovisningsekvationen. Begrepp som tillgång, skuld, eget kapital, intäkt och kostnad kopplas till dubbel bokföring och T-konton.
2.2 Redovisningsprinciper och god sed
Översikt av centrala redovisningsprinciper och vad god redovisningssed innebär i praktiken. Fokus på hur principerna påverkar arbetet i vardagen för en junior redovisningsekonom.
2.3 Baskontoplan och flöde
Hur baskontoplanen är uppbyggd, hur kontonummer och kontosträng används och hur poster placeras för att rapporterna ska bli begripliga. Kedjan från affärshändelse till verifikation, journal, huvudbok och rapport samt kraven på dokumentation och intern kontroll.

3.1 Löpande bokföring i praktiken
Den praktiska hanteringen av löpande bokföring med fokus på kund- och leverantörsreskontra, löner, avstämningar och flöden för inköp och försäljning. Olika bokföringsmetoder och hur du skapar stabil, spårbar redovisning.
3.2 Moms i den löpande bokföringen
Grunderna i moms, hur utgående och ingående moms bokförs vid försäljning och inköp. Enkla momsregler för svenska transaktioner, EU-handel och handel utanför EU och hur detta kopplas till konton, rapportering och typiska fel.

4.1 Introduktion till bokslut
Årsredovisningen som rapportpaket: resultat, balans, noter och koppling bakåt till verifikationer och räkenskapsår. Syfte, användare, lagar och de centrala myndigheterna runt företaget.
4.2 Regelverk K1, K2 och K3
Hur regelverken K1, K2 och K3 hänger ihop med årsredovisningslagen och Bokföringsnämnden. Skillnader i innehåll, principer och uppställningsformer samt hur regelverksval påverkar nyckeltal och noter.
4.3 Regelverk och policy – K3 som huvudspår
Hur K3 tillämpas i årsredovisningar, från principer och uppställningar till noter. K3-blocken för intäkter, leasing, immateriella tillgångar, nedskrivningar och finansiella instrument sätts i relation till K2:s förenklingsregler och centrala IFRS-standarder.

5.1 Avstämningar inför bokslut
Hur du bygger en strukturerad avstämningsplan. Likvida medel, intäkter, kundfordringar och leverantörsflöden stäms av mot externa underlag, reskontror och efterföljande period för att säkra cut-off och spårbarhet.
5.2 Värderingar i bokslut
De viktigaste värderingsfrågorna: lager, pågående arbeten, materiella och immateriella tillgångar samt finansiella instrument. Nedskrivningar, leasing och riskupplysningar hanteras utifrån K3:s principer och krav på dokumentation.
5.3 Bokslutsdispositioner
Periodiseringsfonder, överavskrivningar och koncernbidrag som pusselbitar mellan redovisat och skattemässigt resultat. Effekter på eget kapital, uppskjuten skatt och upplysningskrav sätts in i en praktisk bokslutslogik.
5.4 Skatt i bokslutet
Stegen från resultat före skatt till aktuell och uppskjuten skatt. Temporära skillnader, underskottsavdrag, ränteavdragsbegränsningar och osäkra skattepositioner kopplas till deklaration, balansposter och noter.
5.5 Upprättande och inlämning av årsredovisning
Hur årsredovisning och företagsdeklaration planeras, produceras och lämnas in digitalt. Struktur för förvaltningsberättelse, notpaket, kassaflödesanalys och förändring i eget kapital samt kontrollmoment och arkivering.

6.1 Momsdeklaration och avancerad moms
Hur momsflöden speglas i huvudbok, momsdeklaration och periodisk sammanställning. Blandad verksamhet, investeringsvaror, omvänd skattskyldighet, EU- och tredjelandshandel, e-handel och plattformar, med fokus på praktiska konsekvenser för redovisning och rättelser.
6.2 Kassaflödesanalys
Krav på kassaflödesanalys enligt K3 och IFRS och var underlagen hämtas. Indirekt och direkt metod, rörelsekapitalmoduler, klassificering av betalningsströmmar samt hur förändringen i likvida medel över tid analyseras.

7.1 Koncernredovisning – från noll till grund
När koncernredovisning krävs och hur kontrollbegreppet tolkas. Förvärvsmetoden, goodwill, innehav utan bestämmande inflytande (NCI), konsolideringsprocessen och eliminering av interna poster fram till en komplett koncernresultat- och balansräkning.
7.2 Koncernredovisning – fördjupning och uppskjuten skatt
Successiva förvärv, partiella avyttringar, intresseföretag, joint ventures och utländska dotterbolag. Goodwill efter förvärv, internvinster i tjänster, uppskjuten skatt i olika justeringar och koncernens eget kapital kopplas till styrnings- och kvalitetsfrågor.

8.1 Organisation i företagsekonomisk kontext
Företaget som organiserad verksamhet med mål, strategi och strukturer. Omvärld, krav och intressenter används för att visa vilka ramar organisationen verkar inom.
8.2 Klassiska utgångspunkter för organisering
Grundläggande teorier från Taylor, Fayol, Weber och Human Relations-skolan. Skillnaderna mellan effektivitet, regler, administration och sociala faktorer som historiska utgångspunkter för dagens organisering.
8.3 Struktur och samordning i praktiken
Hur arbetsdelning, ansvarsfördelning och formella strukturer byggs upp i företag. Organisationsformer, samordningsmekanismer, roller, befogenheter och enkel verksamhetsstyrning kopplas till vardagen.
8.4 Människan och arbetsgruppen
Individens motivation, arbetsinnehåll och upplevelse av arbetet. Grupprocesser, konflikter, kommunikation och grundläggande ledarskapsformer kopplas till hur arbetet faktiskt fungerar i praktiken.
8.5 Kultur, förändring och ansvar i organisationer
Organisationskultur, förändringsarbete och ansvar för arbetsmiljö, delaktighet och kompetens. Etiska överväganden och hållbarhet knyts till hur verksamheter organiseras och utvecklas över tid.

9.1 Ekonomistyrningens grunder
Översikt av vad ekonomistyrning är, hur den hänger ihop med strategi och operativt arbete. Roller för chefer, linjeorganisation och controllers och vilken roll redovisning spelar i styrningen.
9.2 Kostnadslogik, spårbarhet och prestationsmätning
Hur kostnader beter sig och kopplas till produkter, tjänster, projekt och andra objekt. Skillnad mellan direkta och indirekta kostnader och hur finansiella och operativa prestationsmått, inklusive balanserat styrkort, används.
9.3 Kalkylering för grundnivå
Självkostnadskalkyl, påläggssatser, order- och processkalkyler samt bidragskalkylering. Hur kalkyler byggs upp, vilka antaganden som görs och hur kapacitet och begränsande resurser påverkar besluten.
9.4 Planering och samlad styrlogik
Budgetens roll som plan, mandat och styrmedel. Top-down- och bottom-up-angreppssätt, koppling till kapacitet och nyckeltal samt hur antaganden dokumenteras och kvalitetssäkras.

Din kursledare

Pontus Gustafsson

Civilekonom, utbildare och affärskonsult inom redovisning och ekonomistyrning

Pontus Gustafsson är civilekonom med över 15 års erfarenhet inom redovisning, ekonomistyrning och affärsutveckling. Han har arbetat som ekonomichef, redovisningsekonom och extern konsult för företag i olika branscher – från mindre bolag till större koncerner. Hans fokus ligger alltid på att skapa ordning, förståelse och lönsamhet genom professionell redovisning och ekonomisk struktur. Pontus är en pedagogisk och engagerad utbildare som gör redovisning konkret och lätt att förstå. I utbildningen till Certifierad Junior Redovisningsekonom guidar han dig genom hela redovisningskedjan – från löpande bokföring och periodiseringar till bokslutsförberedelser och rapportering. Genom verklighetsnära övningar, tydliga modeller och strukturerade exempel hjälper Pontus dig att bygga både trygghet och precision i arbetet. Målet är att du ska kunna arbeta självständigt, förstå helheten i företagets ekonomi och leverera korrekta underlag som skapar förtroende i organisationen.

Kontakta oss

Fyll i formuläret så kontaktar vi dig inom kort.

✓ Vi svarar inom 1 arbetsdag

Relaterade kurser

Ekonomichef

Advanced #5 – Data & Files

18 850,00 kr

HR Business Partner – Evidensbaserad

⭐ 4.8/5 från 1200+ kursdeltagare

🛡️ Kvalitetsutbildning sedan 2015

💬 Support när du behöver det

Junior redovisningsekonom 23 715 kr

Fråga oss Anmäl dig nu →

Hem / Kurser / Junior redovisningsekonom

🎓 Junior redovisningsekonom

Junior redovisningsekonom

⭐ Arbeta självständigt med löpande bokföring och kontering
⭐ Göra periodiseringar av intäkter och kostnader korrekt
⭐ Stämma av balansposter – kassa, bank, fordringar och skulder
⭐ Förbereda underlag och checklista inför bokslutsarbete

23 715 kr

Delbetalning möjlig – Upp till 24 månader

Rabatt gäller just nu

Anmäl dig nu Se kursplan

Varför många väljer Utbildningshuset

Det här tycker våra kursdeltagare är viktigast

🎯 Praktisk erfarenhet
⚡ Direkt tillämpbar kunskap
💡 Stärker din yrkesprofil
🏆 Certifikat

Framtidsutsikter

📈 Framtidsutsikter efter utbildningen

💰 Löneläge

30 000–48 000 kr/mån

Möjliga yrkesroller

✅ Junior redovisningsekonom
✅ Ekonomiassistent
✅ Bokförare
✅ Redovisningsassistent
✅ Faktureringsadministratör

Detta får du

Efter utbildningen kommer du att kunna:

✅ Arbeta självständigt med löpande bokföring och kontering
✅ Göra periodiseringar av intäkter och kostnader korrekt
✅ Stämma av balansposter – kassa, bank, fordringar och skulder
✅ Förbereda underlag och checklista inför bokslutsarbete
✅ Hantera moms och stämma av mot momsrapporten
✅ Använda ekonomisystem för redovisning och rapportering

Din kursledare

Pontus Gustafsson

Civilekonom, utbildare och affärskonsult inom redovisning och ekonomistyrning

Anmäl dig nu

Så här går utbildningen till

Studera i egen takt

🖥️ Distans
📅 Start 1:e och 15:e varje månad
⏱️ Flexibel – ca 10 veckor vid heltidsstudier studietid
📚 9 delkurser
🎓 Certifierad junior redovisningsekonom
👩‍🏫 Personlig handledning

Om utbildningen

Förstå Junior redovisningsekonom på djupet

Utbildningen omfattar även bokslutsarbete och periodiseringar. Du får kunskap om hur intäkter och kostnader periodiseras, hur balansposter stäms av och hur underlag inför bokslut tas fram.

Du utvecklar också kunskaper inom ekonomisystem, ekonomisk rapportering och ekonomisk analys. Du lär dig att förstå sambandet mellan bokföring, redovisning och ekonomisk styrning.

Genom praktiska uppgifter arbetar du med verklighetsnära redovisningssituationer där du får träna på kontering, momsredovisning, kontoavstämningar, bokslutsarbete och ekonomisk rapportering.

Efter godkänt resultat erhåller du certifieringen Certifierad Junior Redovisningsekonom.

Kursinnehåll

1.1 Ekonomi som ämne Du får en grundläggande bild av ekonomi som sätt att tänka, val under knapphet, alternativkostnad och incitament. De centrala aktörerna, hushåll, företag, offentlig sektor och utland, sätts in i en överskådlig helhetsbild. 1.2 Modeller, källor, studier och yrkesvägar Du lär dig vad modeller och data betyder i ekonomi, hur du läser enkel statistik och bedömer källor och evidens. Du får också en orientering kring hur du kan följa ekonomi i media och vilka studie- och yrkesvägar som är vanliga för en junior redovisningsekonom.

2.1 Redovisningens grunder Genomgång av vad redovisning är, vilka rapporter som används och hur de hänger ihop genom redovisningsekvationen. Begrepp som tillgång, skuld, eget kapital, intäkt och kostnad kopplas till dubbel bokföring och T-konton. 2.2 Redovisningsprinciper och god sed Översikt av centrala redovisningsprinciper och vad god redovisningssed innebär i praktiken. Fokus på hur principerna påverkar arbetet i vardagen för en junior redovisningsekonom. 2.3 Baskontoplan och flöde Hur baskontoplanen är uppbyggd, hur kontonummer och kontosträng används och hur poster placeras för att rapporterna ska bli begripliga. Kedjan från affärshändelse till verifikation, journal, huvudbok och rapport samt kraven på dokumentation och intern kontroll.

3.1 Löpande bokföring i praktiken Den praktiska hanteringen av löpande bokföring med fokus på kund- och leverantörsreskontra, löner, avstämningar och flöden för inköp och försäljning. Olika bokföringsmetoder och hur du skapar stabil, spårbar redovisning. 3.2 Moms i den löpande bokföringen Grunderna i moms, hur utgående och ingående moms bokförs vid försäljning och inköp. Enkla momsregler för svenska transaktioner, EU-handel och handel utanför EU och hur detta kopplas till konton, rapportering och typiska fel.

4.1 Introduktion till bokslut Årsredovisningen som rapportpaket: resultat, balans, noter och koppling bakåt till verifikationer och räkenskapsår. Syfte, användare, lagar och de centrala myndigheterna runt företaget. 4.2 Regelverk K1, K2 och K3 Hur regelverken K1, K2 och K3 hänger ihop med årsredovisningslagen och Bokföringsnämnden. Skillnader i innehåll, principer och uppställningsformer samt hur regelverksval påverkar nyckeltal och noter. 4.3 Regelverk och policy – K3 som huvudspår Hur K3 tillämpas i årsredovisningar, från principer och uppställningar till noter. K3-blocken för intäkter, leasing, immateriella tillgångar, nedskrivningar och finansiella instrument sätts i relation till K2:s förenklingsregler och centrala IFRS-standarder.

5.1 Avstämningar inför bokslut Hur du bygger en strukturerad avstämningsplan. Likvida medel, intäkter, kundfordringar och leverantörsflöden stäms av mot externa underlag, reskontror och efterföljande period för att säkra cut-off och spårbarhet. 5.2 Värderingar i bokslut De viktigaste värderingsfrågorna: lager, pågående arbeten, materiella och immateriella tillgångar samt finansiella instrument. Nedskrivningar, leasing och riskupplysningar hanteras utifrån K3:s principer och krav på dokumentation. 5.3 Bokslutsdispositioner Periodiseringsfonder, överavskrivningar och koncernbidrag som pusselbitar mellan redovisat och skattemässigt resultat. Effekter på eget kapital, uppskjuten skatt och upplysningskrav sätts in i en praktisk bokslutslogik. 5.4 Skatt i bokslutet Stegen från resultat före skatt till aktuell och uppskjuten skatt. Temporära skillnader, underskottsavdrag, ränteavdragsbegränsningar och osäkra skattepositioner kopplas till deklaration, balansposter och noter. 5.5 Upprättande och inlämning av årsredovisning Hur årsredovisning och företagsdeklaration planeras, produceras och lämnas in digitalt. Struktur för förvaltningsberättelse, notpaket, kassaflödesanalys och förändring i eget kapital samt kontrollmoment och arkivering.

6.1 Momsdeklaration och avancerad moms Hur momsflöden speglas i huvudbok, momsdeklaration och periodisk sammanställning. Blandad verksamhet, investeringsvaror, omvänd skattskyldighet, EU- och tredjelandshandel, e-handel och plattformar, med fokus på praktiska konsekvenser för redovisning och rättelser. 6.2 Kassaflödesanalys Krav på kassaflödesanalys enligt K3 och IFRS och var underlagen hämtas. Indirekt och direkt metod, rörelsekapitalmoduler, klassificering av betalningsströmmar samt hur förändringen i likvida medel över tid analyseras.

7.1 Koncernredovisning – från noll till grund När koncernredovisning krävs och hur kontrollbegreppet tolkas. Förvärvsmetoden, goodwill, innehav utan bestämmande inflytande (NCI), konsolideringsprocessen och eliminering av interna poster fram till en komplett koncernresultat- och balansräkning. 7.2 Koncernredovisning – fördjupning och uppskjuten skatt Successiva förvärv, partiella avyttringar, intresseföretag, joint ventures och utländska dotterbolag. Goodwill efter förvärv, internvinster i tjänster, uppskjuten skatt i olika justeringar och koncernens eget kapital kopplas till styrnings- och kvalitetsfrågor.

8.1 Organisation i företagsekonomisk kontext Företaget som organiserad verksamhet med mål, strategi och strukturer. Omvärld, krav och intressenter används för att visa vilka ramar organisationen verkar inom. 8.2 Klassiska utgångspunkter för organisering Grundläggande teorier från Taylor, Fayol, Weber och Human Relations-skolan. Skillnaderna mellan effektivitet, regler, administration och sociala faktorer som historiska utgångspunkter för dagens organisering. 8.3 Struktur och samordning i praktiken Hur arbetsdelning, ansvarsfördelning och formella strukturer byggs upp i företag. Organisationsformer, samordningsmekanismer, roller, befogenheter och enkel verksamhetsstyrning kopplas till vardagen. 8.4 Människan och arbetsgruppen Individens motivation, arbetsinnehåll och upplevelse av arbetet. Grupprocesser, konflikter, kommunikation och grundläggande ledarskapsformer kopplas till hur arbetet faktiskt fungerar i praktiken. 8.5 Kultur, förändring och ansvar i organisationer Organisationskultur, förändringsarbete och ansvar för arbetsmiljö, delaktighet och kompetens. Etiska överväganden och hållbarhet knyts till hur verksamheter organiseras och utvecklas över tid.

9.1 Ekonomistyrningens grunder Översikt av vad ekonomistyrning är, hur den hänger ihop med strategi och operativt arbete. Roller för chefer, linjeorganisation och controllers och vilken roll redovisning spelar i styrningen. 9.2 Kostnadslogik, spårbarhet och prestationsmätning Hur kostnader beter sig och kopplas till produkter, tjänster, projekt och andra objekt. Skillnad mellan direkta och indirekta kostnader och hur finansiella och operativa prestationsmått, inklusive balanserat styrkort, används. 9.3 Kalkylering för grundnivå Självkostnadskalkyl, påläggssatser, order- och processkalkyler samt bidragskalkylering. Hur kalkyler byggs upp, vilka antaganden som görs och hur kapacitet och begränsande resurser påverkar besluten. 9.4 Planering och samlad styrlogik Budgetens roll som plan, mandat och styrmedel. Top-down- och bottom-up-angreppssätt, koppling till kapacitet och nyckeltal samt hur antaganden dokumenteras och kvalitetssäkras.